Frankrike för alltid

Jag har träffat så himla många härliga människor här! Jag inser nu vilken otrolig tur jag har haft, jag är omringad av människor som inte bara är sådana människor som man umgås med i brist på annat, utan sådana som jag, om jag träffat dem i Sverige, antagligen hade umgåtts med där också. Det är verkligen jättesorjligt att om två veckor, vid denna tid, är jag i Sverige igen, på Bastuholmsvägen i Täby. De två sista veckorna här ska jag verkligen göra det mesta jag kan av!!

I kväll har jag dock tagit det lugnt. Efter tre prov och en huvudvärk som inte släppte bestämde jag mig för att lyssna på min pappas röst i mitt huvud som sa: "ta det lugnt ikväll, mandis, så att du inte drar på dig en onödig förkyldning." Ibland är en föräldrar lite väl närvarande, även när de är 177 mil bort.

I dag hade jag tre slutprov, först i läsförståelse, sedan muntligt uttryckande och sist men inte minst i hörförståelse. Jag tror att det gick bra, säker kan man aldrig vara, men det kunde ha gått mycket värre! Efter skolan hängde jag lite med två kompisar, och därefter gick jag iväg till posten och skickade iväg ett rekommenderat brev till SFR för att säga upp mitt internetabonnemang.

Vid det här laget har jag lärt mig att ingenting är enkelt fixat i detta, byråkratins fosterland. Dock verkar det som att det inte är alltför komplicerat att säga upp internet (peppar peppar). Man behöver endast skicka dem ett rekommenderat brev och be om en uppsägning, därefter får man en bekräftelse på att abonnemanget är uppsagt, ens konto debiteras på 45 euro och så får man en adress som man ska skicka tillbaka all sin utrustning till. Lätt som en plätt!

I morgon ska jag försöka få tag på flyttkartonger, önska mig lycka till!
À toute!
//Amanda


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0