Amanda

Så har även jag blivit kär i romantikens huvudstad, Paris. Jag börjar från början. I lördags ringde min väckarklocka alldeles för tidigt, och med lite för få timmar sömn i kroppen stapplade jag upp, åt frukost och packade det sista innan jag traskade iväg för att möta Susannah. Något slitna kom vi fram till mötesplatsen vi bestämt med de vi skulle samåka med. Samåkning, eller covoiturage, är stort här. Det finns en hemsida där man kan skapa ett konto och sedan lägga upp sina rutter som man ska åka som chaufför, eller som passagerare och på så sätt kan man komma i kontakt med personer som ska ut och resa och som behöver/vill ha andra personer i sin bil. Allt gick bra, våra chaufförer kom, vi hälsade och stuvade in oss i bilen. Efter några fraser förstod de att vi inte var fransyskor, och vi började prata. Efter ett tag vred han som körde, Karim, upp volymen på radion, eftersom det var en bra låt, och jag somnade kort därefter. Efter lite drygt 4 timmar var vi framme. Vi blev avsläppta vid en tunnelbanestation med instruktioner om hur vi skulle ta oss till vårt hotell. Det första vi möts av när de kört iväg är en kille som blir rånad och springer efter han som rånade honom. Kul första intryck. Not. Vi skyndade oss ner i tunnelbanan, båda mån om att inte väcka uppmärksamhet. Resten av tunnelbaneresan gick bra, vi hittade till hotellet, checkade in och bestämde oss sedan för att det var en bra idé att gå ut och utforska staden och eventuellt köpa någonting att äta. Vi började gå in mot centrum. Efter ett tag såg vi detta:

Triumfbågen! Perfekt!

 

I anslutning till triumfbågen ligger:

Vi gick ner för denna kända gata, gick in i lite affärer och hamnade tillslut på ett café. Efter en välbehövd vila fortsatte vi vår tur genom paris och gick ner mot la Seine.

Ésemblée Nationale, typ franska riksdagshuset. Efter lite mer promenerade möttes vi av detta:

vilket gjorde oss jättetaggade, och vi bestämde oss för att gå dit. På vägen dit passerade ett jättemysigt kvarter, blev jättehungriga, men eftersom klockan endast var halv sex så var inga restauranger öppna än, så vi bestämde oss för att det var en bra idé att köpa någonting att äta någonstans. Som en skänk från ovan såg vi en "Ed", en mataffärskedja, där vi gick in och hittade fräscha, färdiga mackor som vi köpte. När vi kom ut från affären öppnade sig himmlen över oss, så vi stannade utanför Ed's, satte oss på marken under taket som skyddade entréen från regn och åt våra mackor. Hade vi sett lite mindre välvårdade ut så hade vi antagligen kunnat tas för tiggare, men vad gör man inte för att hålla sig torr? Lite senare slutade det regna och vi gick vidare.

 

Ser ni vad det är som skymtar där framme? Just det!

 

 

Vi kände dock inte för att stå i kö i tre timmar, som kötiden var, eftersom vi var något trötta, så vi beslutade att göra det antingen på söndagen eller måndagen. Vi var båda jättetrötta och bestämde att det antagligen var en bra idé att börja gå tillbaka till hotellet, vila lite och sedan ta oss tillbaka till centrum senare på kvällen för att äta middag. Sagt och gjort, vi började knata hemåt. Dock hade vi inte insett hur långt vi gått, typ två timmar från det att vi lämnat eiffeltornet kom vi tillbaka till hotellet. Trötta som få kollapsade vi på sängen där vi låg ett tag och tog igen oss. Vi fattade också beslutet att ta métron nästa gång. Sagt och gjort, efter lite vila tog vi tunnelbanan ner mot centrum igen, efter att ha frågat i receptionen vart man kunde äta billigt men ändå bra. Vi hittade en väldigt fransk, pittoresk restaurang där vi åt mat-crêpes, mums!

Dagen därpå hade vi ställt väckarklockan för att inte sova bort hela dagen, och eftersom det var påsksöndag ville Susannah gå i kyrkan. Vi tyckte att Notre-Dame var en utmärkt kyrka att gå i, så vi åkte ner till Notre-Dame och möttes av detta:

 

Massor av folk. Dock skulle en mässa börja 15 minuter efter det att vi kom dit, så vi ställde oss snällt bland alla människor och väntade på att dörrarna för kyrkobesökarna skulle öppnas. Inne i Notre-Dame var det förbjudet att fota, så där fotade jag ingenting, men det var väldigt stämmningsfullt, galet stort, jättemycket folk, så många att folk fick stå upp överallt för att det inte fanns sittplatser åt alla!

 

Efter kyrkobesöket gick vi för att utforska Paris igen. Vi bestämde oss för att ett besök i Louvren var en bra idé och började gå dit. Efter att ha gått lite fel hamnade vi slutligen rätt, men möttes av beskedet att det var alldeles för mycket folk och att de skulle stänga snart, så det var ingen idé att vi ställde oss i kö. Snopet tänkte vi, men vi fick beskedet att de öppnade 9 dagen därpå och att det antagligen skulle vara mindre folk där då. Eftersom vi ändå var där passade vi på att ta lite bilder på detta legendariska muséum.

 

 

Vi bestämde därefter att vi skulle ta oss till Bastiljen och titta hur det såg ut där. Dock blev vi lite besvikna då det enda som var där var detta:

 

 

Dagen innan hade vi fått lite tips om ställen att besöka från två kompisar, Santi och Martin. Vi bestämde oss för att prova ett av deras tips, île St Louis. Det visade sig vara en bra idé då det var väldigt fint där!

 

Allt gående gjorde oss rejält trötta så vi hamnade i en park där vi satte oss, lyssnade på gatumusikanter och vilade våra stackars ben. Efter ett tag blev det lite kyligt och vi bestämde oss för att en fika var en bra idé. Sagt och gjort, vi hittade ett ställe där vi köpte crêpes och kaffe. Mums!

 

Det var välbehövligt! Caféet låg precis brevid Notre-Dame så vi stannade till där och tog lite foton igen.

 

Galet imponerande byggnad! Vi gick vidare på vår upptäcksfärd.

 

Haha, vi gick förbi en "Hästens", och jag blev jätteförvånad, så jag blev tvungen att fota den!

 

Efter ännu mer omkringgående blev det middagsdags, pizza och så chokladpuddning till efterrätt, mums! Mätta och med nyladdade batterier gav vi oss iväg för att utforska ett annat tips vi fått av Martin och Santi, ett område som enligt dem var bra om man ville ha nattliv. Vi hittade dit utan problem och de hade verkligen rätt, området verkade aldrig sova, massor med folk var ute.

Vi hittade en bar som precis motsvarade vad vi ville ha, de hade ett liveband som bestod av två gitarrister, en fiolinist och ett dragspel. De spelade instrumental musik och var riktigt duktiga. Stämmningen var hög!

 

 

Lagom sent började vi åka hemåt, men det visade sig att vi var tvugna att hoppa av tunnelbanan en station innan vår. "Det är lugnt" tänkte vi, började gå åt rätt håll och gick alldeles för långt. När vi väl förstått att vi var lite vilse gick vi in på ett hotell och bad dem snällt att visa oss på vår karta vart vi var någonstans. Mannen i receptionen var hjälpsam och det visade sig att vi bara missat att svänga och därför gått för långt. Väl tillbaka på rätt väg hittade vi slutligen tillbaka till vårt hotell, stupade i säng och somnade. Hotellet vi bodde på var jättebra, sängarna var supersköna och rummen fräscha. Jag tog inga bilder på rummet, men det var ett bra val av hotell.

 

Dagen därpå började vi dagen med att packa ihop våra väskor och checka ut. Sedan gick vil till bageriet tvärs över gatan för att äta frukost (det var inte inkluderat i hotellrummen). Därefter gick vi iväg till tunnelbanan för att ta oss till "gare de Lyon" där vi senare skulle möta våra samåkningspartners. Eftersom det är en jättestor station så tänkte vi att vi kunde lämna våra väskor där i ett sånt säkerhetsskåp (eller vad de kallas...) för att slippa släpa runt på dem hela dagen. Väl där insåg vi att stationen var lite för stor för vårt eget bästa, så vi frågade en väldigt hjälpsam kille i lustig uniform om vägen. Vi hittade, dumpade våra väskor i ett skåp och gav oss sedan ut på upptäcksfärd. Planen var att gå till Louvren, men eftersom det var så fint väder beslutade vi oss för att det var en bra idé att inte stressa dit, så vi gick längs med Seine, tog bilder och njöt av solskenet.

 

Väl framme vid Louvren prövade vi på en annan parisisk turistattraktion: stå i kö.

Men vi tappade inte modet och blev förvånade. Kön rörde sig hela tiden, och fastän det såg ut som att det skulle ta år och dagar innan vi kom fram så stod vi antagligen inte i kö mer än 20 minuter innan vi hade våra biljetter. Tack vare att Sverige är med i EU och att jag är under 25 fick jag gå in gratis, dessutom. Blir det bättre? Vi började röra oss i riktning mot Mona-Lisa.

Som synes var det ganska svårt att missa denna berömda målning....

Louvren är enorm! Jag visste att det var stort innan jag kom dit, självklart, men det är svårt att förställa sig hur stort det faktiskt är. Jag blev alldeles överväldigad och imponerad. Det var kul att se några av de bilder och skulpturer jag läst om i kultur-och idéhistorian på riktigt, som till exempel dessa:

Någonstans här stannade vi till för att äta innan vi utforskade en annan del av muséet: den egyptiska delen.

 

Det imponerade verkligen på mig! Egyptierna kunde sina saker, minst sagt. Vi passerade många olika delar av muséet och när vi varit där i omkring tre timmar bestämde vi oss för att försöka hitta utgången. För att komma dit gick vi igenom ännu fler utställningar. Det är lite synd att vi inte hade tid att vara där och se allt, men med tanke på att det skulle krävas 15 dagar för att göra det så var det inte riktigt möjligt. Väl ute igen bestämde vi oss för att gå bort mot Eiffeltornet och sedan åka upp i det! På vägen dit passerade vi mycket fint att fotografera, Paris är en väldigt fotogenisk stad.

Efter en del köande var vi äntligen på väg upp!

Snacka om mäktig utsikt! När vi sett oss mätta på den gick vi, med värkande fötter efter allt gående, bort till tunnelbanan och åkte till "gare de Lyon" där vi hade bestämt möte med vår skjuts tillbaka till Lyon. Vi var något stressade eftersom vi var lite sena, men det visade sig att det inte var någon fara, vår bil var också försenad vilket gav oss gott om tid att köpa någon slags middag, ta ut pengar för att kunna betala dem, hämta ut våra väskor... vi hittade varandra och påbörjade den 417 km långa resan hemåt på motorvägen. I Frankrike måste man betala om man vill åka på motorvägen, för att finansiera bygget av den. Gissa hur mycket det kostade att åka från Paris till Lyon, drygt 41 mil? Jo, 30 euro 90 cent. Alltså typ 320 spänn! Är inte det galet?

 

Vi kom hem välbehållna, trötta men nöjda. Och det var min helg. Vad har ni gjort i helgen? :)

 

À toute de suite!

//Amanda