Amanda

Snart ska jag gå iväg till skolan och luncha med Susannah, men än har jag lite tid kvar innan jag måste gå, så varför inte skriva ett inlägg? Jag har tänkt på en sak. När man lär sig ett nytt språk i ett nytt land så inser man att det inte bara handlar om grammatik och ordförråd, det handlar om så mycket mer. Fransmän har helt andra sätt att uttrycka frustration på än vad vi har. När jag stönar fram ett "äääh" på fotbollsplanen, då är det inte många som förstår vad jag menar, mitt stön är inte internationellt, lagkamraterna skriker snarare "putain" eller något likvärdigt. Sättet man argumenterar på är annorlunda och hur man visar ilska likaså. För mig är skillnaderna inte jättestora men många i min klass har problem med just att visa ilska eftersom man varken i Kina eller Japan är speciellt ilskna av sig. Vi har en kurs som handlar just om uttal, intonation, språkmelodi och hur man visar känslor på franska, och för tillfället jobbar vi med att visa ilska vilket resulterar i väldigt muntra lektioner, det är inte lätt att hålla masken och låtsass vara arg när hela situationen är så komisk!

Nu ska jag gå och föra över lite pengar till mitt franska bankkort

À toute!
//Amanda

Söndagen var dagen-D, det var dagen för vårt "uppträdande", vår kurs i svenska, spanska, malaysiska och kinesiska. Jag lyckades försova mig och tack vare tidsomställningen fick jag bråttom, men jag hann och mötte upp de andra utanför les subsistances. Det visade sig att det inte var så jättemånga som var intresserade i att lära sig våra språk, så vi hade en liten publik på kanske 15 personer, men det gick bra ändå. Vi lärde dem att säga grunderna i våra språk, och efter en halvtimme hade vi frågestund. Därefter var vi klara. Det visade sig dock att det fortfarande fanns platser kvar till andra kurser i andra språk, så jag, Santi och Cai stannade för att titta på en konstnär som skulle lära oss "färgernas språk". Han berättade en historia om lilla bå och lilla gul som var bästa vänner. Budskapet i hans kurs var bra, men framförandet inte så bra. Hans kurs riktade sig till barn, men trots det så berättade han hela historien på extremt dålig engelska som var svår att förstå. Efter nästan hela historien var det ett barn som bad honom ta det på franska i stället och efter det blev det bättre, men fortfarande något konstigt.

Något förvirrade gick vi iväg till restaurangen där vi kvitterade ut våra mackor, vår dryck och vår desert som vi fick gratis tack vare att vi medverkat i ett spektakel. Det kan ha varit den godaste kycklingmacka jag någonsin ätit. Vilken macka! Efter ett tag kom en av lärarna som också jobbar på CIEF (men som inte är vår lärare) in i restaurangen. Han satte sig med oss och berättade att han hade biljetter över till en teater senare på kvällen som normalt skulle kostat 5 euro styck, och frågade om vi var intresserade. Eftersom ingen av oss gjorde någonting annat så tackade vi ja. Därefter hade vi en väldigt intressant diskussion med honom kring kulturella skillnader etc.

Teatern var bra, den var väldigt filosofisk och var till för att få oss att tänka på pengar och vilket värde pengar egentligen har i våra liv. Efter teatern gick vi mot centrala Lyon och hamnade slutligen på Quick där Susannah mötte oss. Efter ett tag gick vi vidare hem till Santi där vi åt mat, tittade på film och disskuterade kärlek. Lagom sent gick vi hem och jag ramlade i säng.

Idag har varit en helt normal måndag. Jag var i skolan, efter skolan var det fotbolll och nu sitter jag framför datorn för första gången sedan i torsdags kväll om man inte räknar med att den var igång under fredagen men då fungerandes som CD-spelare. Jag har en lugn vecka framför mig, alla prov är avklarade för denhär gången, skönt! Hittills har jag lyckats bra, jag är nöjd med migsjälv.

 

På promenad genom Lyon hittade vi denna passage, mys!

 

Nu ska jag gå och duscha och därefter kanske vara jätteduktig och göra min läxa tills på onsdag? Vem vet ;)

 

À toute à l'heure!

//Amanda

Kring 11 knackade det på min dörr, det visade sig vara Alfredo som kom för att hämta sin kamera som han glömt dagen innan. Vi åt frukost och gjorde ingenting speciellt, sedan tog jag all min smutstvätt, mitt tvättmedel och efter att ha lämnat av Alfredo vid spårvagnsstationen traskade jag hem till min lärare för att tvätta. Vi har ett utbyte, jag får tvätta hos henne mot att jag passar hennes 4,5 år gamla dotter. Det funkade bra! Jag satte igång en maskin och därefter umgicks jag med Esther och en annan student som i utbyte mot att passa Esther ska få hjälp med att skriva sitt ansökningsbrev för att komma in på universitetet i Frankrike. Hon hette Youyou och är från Kina. Vi lekte gissningslekar och ritade och jag tror att det gick bra, Esther var inte ledsen och hon verkade inte tycka att vi var jättekonstiga när vi pratade med henne. I slutet så berättade hon för mig att hon tyckte det var lite svårt att förstå hur Gud kunde ha skapat hela världen, hon tyckte att det måste ha varit svårt. Därefter sa hon att hon inte var helt säker på att jorden är rund. Jag tyckte att hennes tankar var väldigt intressanta att lyssna på :)

Väl hemma igen lagade jag mat, åt upp den och därefter åkte jag iväg till "les Subsistances" som kanske kan jämföras med Kulturhuset i Stockholm. I helgen hade de ett spektalel som hette "ca tchatche", en helg med temat språk. Jag måste ha glömt att berätta för er om det, men en av aktiviteterna som anordnades under helgen var så kallade "minutkurser" i språk. Vår lärare frågade min klass om det intresserade oss och 6 av oss tyckte att det lät som en rilig idé att lära fransmännen lite grunder i våra respektive modersmål. Som tack för att vi ställer upp fick vi gå på ett uppträdande gratis, det var detta uppträdande som jag åkte iväg för att titta på i lördagskväll. Jag hade ingen aning om vad jag hade att vänta mig, men det visade sig vara en modern cirkus som hoppade, gjorde volter, använde sig av trampoliner, sjöng, dansade, pratade... kort sagt gjorde väldigt mycket underhållande och imponerande saker. Det var jättebra!

Efter uppträdandet hade jag sällskap med Lucas och Santi en bit innan jag tog tunnelbanan hem till mig. Susannah kom över, vi drack te, pratade om livet och bara tog det lugnt. Mys!

À bientôt!
//Amanda

Okej, eftersom min helg varit så hektisk, och min uppdaterin usel så kommer här tre inlägg på rad som berättar om min fantastiska helg!

Fredagen var hektisk. Som jag redan berättat så skulle jag ha en svensk afton och laga mat åt mina kära vänner. Efter skolan började jag förberedelserna. Köttbullar tar lång tid att göra! Alla kom, vi minglade, åt aperetifs och hade kul. Sedan åt vi köttbullar, brunsås, potatis, vitkål och morötter. Jag var lite orolig för att folk skulle tycka att det var äckligt men jag fick toppbetyg och kommentaren "nu är du redo att gifta dig". Tydligen är det någonting man säger i Mexico när en tjej lärt sig laga mat bra. Sultan bad mig presentera honom för svenska tjejer eftersom han numera vill gifta sig med en svensk, och Taé tyckte att hon och jag skulle utgöra ett bra par. Kort sagt gjorde mina köttbullar succée, även om jag inte tycker att de smakade lika bra som de brukar göra hemma.

Till efterrätt blev det marängswisch och chokladbollar vilket också uppskattades! Sedan dansade vi, drack öl, pratade massa strunt och hade kul! Trots att min lägenhet är så liten så funkade det att äta 10 personer samtidigt. Vi satt lite överrallt och åt med plastbestick på papptallrikar, så det funkade :)

 

Det blev en hög av folk på min säng...!

//Amanda

Hej kära bloggen! Våren har verkligen kommit hit, kolla in min skolgård!

Min dag har varit bra, jag har varit i skolan som vanligt. Vi håller på och lära oss hur man som fransk uttrycker ilska, och även annan intonation som är viktig för att göra sig förstådd här. Det är riktigt kul, vi skrattar mycket på lektionerna! Dessutom fick jag tillbaka mitt prov som jag berättade om häromdagen, det som var på uttal. Gissa vad?! 19/20!! Känner mig allmänt bäst just nu, haha.

 

I morgon ska jag ha "soirée suedoise" här, runt 10 personer kommer hit till mina 18 kvadrat för att äta svensk mat, umgås och förhoppningsvis ha det allmänt trevligt. Jag ska bjuda på köttbullar, sås, potatis, rårivna morötter och vitkål. Mitt "problem" är att jag väldigt gärna skulle vilja bjuda dem på efterrätt också, någonting svenskt, gott och som går att göra utan ugn. Lättare sagt än gjort, ja. Jag tänkte först göra typ cholkadkola, men sedan visade det sig att sirap är någonting som man inte vet vad det är i frankrike (jag frågade om de hade det i affären, och blev visad till spritavdelningen. Inte så lyckat, med andra ord. Så om det är någon som har några tips, säg till!

Nu ska jag tillbaka till plugget, jag har en 20 minuters redovisning att förbereda inför imorgon!

À toute à l'heure!
//Amanda

I Frankrike är någonting som heter SEL väldigt populärt. Detta är en förkortning som står för Services en Echange de Temps. Fråga mig inte fraför det heter SEL och inte SET. Detta betyder ungefär "utbyte av tjänster gentemot tid" och innebär att man byter tjänster med varandra, helt gratis. Min lärare i kommunikation tyckte att min klass skulle delta i detta, gav oss därefter alla i uppgift att tänka ut vad vi ville ha och vad vi hade att erbjuda i utbyte. Därefter träffades vi, tre klasser och diverse olika lärare och fransoser i en bar. Alla tejpade upp sina listor över önskemål och erbjudanden runt om i baren och därefter minglade man runt för att hitta någon som erbjöd det man efterfrågade och som efterfrågade det man erbjöd (hängde ni med?). Jag hade den ofantliga turen att hitta folk som ville ha mina tjänster i utbyte mot sina. Från och med nu ska jag vara barnvakt åt min lärare i utbyte mot att jag får låna hennes tvättmaskin och ugn varannan vecka. Dessutom ska jag få lektioner i fiol i utbyte mot barnpassning, jag och Santi ska göra ett spansk/engelskt utbyte, jag ska få matlagningstips mot konversation i engelska och sist men inte minst ska jag hjälpa ett barn med hans pianolektioner i utbyte mot att få spela piano själv. Härliga tider! Förhoppningsvis fungerar allting som smort.

I övrigt har jag bokat min resa till Aix-en-Provence idag. Den 10 till 14 april blir vi borta, jag och Susannah. Det kommer bli toppen! Jag har även skrivit två prov som jag hoppas gick bra, upplevt min första franska strejk som drabbat mig (cafeterian var stängd) och anmält mig till en aktivitet som skolan anordnar: en middag i en fransk familj. Jag återkommer med fler detaljer om detta när jag vet mer.

Nu är det läggdags!
À bientôt!
//Amanda

 

PS, Gick förbi dessa affisher igår, de sitter uppe precis brevid Lidl. Inte visste jag att Lisa Ekdahl vad känd i Frankrike...men tydligen. Kul!

Idag har jag varit produktiv, vill jag lova! Jag började dagen med att åka till CAFs huvudkontor. Det är de som har hand om alla olika typer av bidrag man kan få i Frankrike och eftersom jag ansökt om bostadsbidrag men ännu inte hört någonting från dem trots att det var en månad sedan jag skickade in mina blanketter, så bestämde jag mig för att se om det var något problem.

Väl där såg det hela ut som en byggarbetsplats. Jag ställde mig i kön av människor och väntade. Efter en stund kom jag fram till informationsdisken och på lagom knacklig franska (jag blev nervös eftersom damen bakom disken skällde ut killen före mig för att han inte bokat ett möte, vilket jag ju inte heller gjort) fick jag fram att jag inte riktigt visste om jag var på rätt ställe men att mitt ärende gällde bostadsbidraget. Kvinnan måste ha märkt min nervositet för hon förklarade lugnt och stilla att jag var tvungen att gå 500 meter bort till deras provisoriska byggnad som det upprättat under ombygnationen. Jag traskade iväg dit. Väl där möttes jag av ett vimmel av människor. Jag fick en nummerlapp och blev förvånad över hur snabbt och smidigt det gick, jag kan inte ha väntat mer än 5 minuter innan det blev min tur. Mannen som jag fick prata med hävdade bestämt att jag fått ett brev från dem, som jag inte fått. Det visade sig att av någon outgrundlig anledning har de fått helt fel adress och att mitt brev antagligen finns på den adressen. Men ingen skada skedd, jag skrev under lite papper och mannen bakom disken tog en kopia på mitt europeiska sjukförsäkrningskort. Förhoppningsvis får jag mitt bidrag snart!

Nöjd över min prestation tog jag spårvagnen till skolan, lämnade in en blankett hos sekretereatet och därefter gick jag till min första lektion för dagen. Det är skriftligt uttryckande vilket alltid varit min starka sida. Dock är det inte riktigt så här, omringad av asiater som kan franskans grammatik bättre än lärarna känner jag mig något underlägsen eftersom jag inte alltid har stenkoll på grammatiken utan mer försökt formulera fina fraser. Men det går helt ok, och jag känner att jag gör framsteg vilket ju är huvudsaken!

Dagen fortsatte och efter skolan åkte jag som vanligt iväg till fotbollsträningen. Jag hade dock missat att det bara var vi som inte spelar matcherna (läs B-laget) som skulle träna idag eftersom de andra tjejerna skulle spela match precis efter vår träning. Så vi var bara fem stycken som tränade och vi tränade endast teknik hela passet. Det gick sådär halvbra för mig. Jag blir nervös när jag känner att tränaren tittar på mig, och när jag blir nervös blir jag sämre än vad jag egentligen är. Men, jag lyckades med några bra saker i alla fall. Alltid något!

Nu borde jag titta igenom lite anteckningar inför morgondagen. Vi ska ha prov i "metodologi" och "verktyg för skrivande". Jag har ingen aning om hur proven kommer vara konstruerade eftersom det inte är helt uppenbart vad det är vi egentligen har gjort under kursen... det löser sig säkert.

God natt!

//Amanda

I går träffade jag Susannah och tillsammans gick vi till le parc de la tête d'or där vi mötte Santi, i min klass, och hans två kompisar. Vi hängde en stund med dem, därefter gick vi hem till mig, lagade mat och gjorde oss iordning inför kvällens äventyr. Vi var nämligen bjudna på fest. Kring 10 mötte vi upp Santi, Lucas och Martin och tillsammans åkte vi till festen. Det var trevligt, men eftersom de yttre delarna av Lyon inte anses vara värda att traffikera på natten, så kunde vi inte stanna så länge då sista bussen gick halv tolv. Väl tillbaka i centrum hamnade vi på en Cubansk bar tillsammans där vi satt och snackade strunt. Kvällen avslutades med en promenad genom Lyon.

Påskliljor i parken!

Idag har jag träffat Susannah. Tanken var att vi skulle gå på marknad med några tjejer från hennes universitet, men de hörde aldrig av sig och gick inte att få tag på, så vi gick själva. Det var jättemycket folk och varmt!

Jag har haft en konstig dag idag. I vanliga fall brukar jag vara väldigt glad här, inga konstiga humörssvängningar eller oförklarilga dippar i humöret, men idag har jag var lite nere. Jag tror att det är för att det är lite för mycket som snurrar runt i mitt huvud, och det känns bättre nu.

Nu är det middagsdags!
À bientôt!
//Amanda

I torsdags fyllde Shizuka i min klass år, men eftersom torsdagar inte är bra dagar att ha fester på så hade hon sin fest i fredags i stället. Vi åt japansk mat, drack japansk öl och Sake, lekte "snurra flaskan", snackade massa strunt, dansade konstiga danser och åt tårta.

Grattis!

Jag hade lite otur när vi lekte snurra flaskan, den hamnade hela tiden på mig! Men det var kul. Kring halv fyra kände jag och Taé att det fick räcka, då gick vi tillsammans genom Lyon hem till våra små studentrum. Hon bork i samma del av staden som jag, så vi hade sällskap nästan hela vägen hem.

 

Våren har kommit till Lyon på riktigt nu, det har varit kring 15 grader flera dagar i rad och shortsen har åkt fram ur garderoben, härligt!

 

Över och ut!

//Amanda

Idag vaknade jag, det var sol utomhus och 14,5 grader. Kort sagt en perfekt morgon. Jag traskade iväg till skolan, hade en lektion i hörförståelse och sedan var det prov i "muntliga verktyg" vilket för tillfället innebar uttal. Det kan ha varit ett av de läskigaste proven jag någonsin gjort. Första delen gick ut på att markera i en text hur man skulle binda samman orden korrekt vilket var helt okej, men del två, hu! Min lärare gav varje elev varsin dikt. Sedan fick vi fem minuter på oss att läsa dikten, göra anteckningar och förbereda oss på att läsa den högt. Därefter samlade hon in dikterna och drog lott om vem som skulle börja. Shizuka började, hon läste dikten inför hela klassen och läraren antecknade. Därefter berättade hon (läraren) för Shizuka, och hela klassen, precis vad hon gjort för fel när hon läst och några saker som hon gjorde bra. Det gjorde mig rädd, men det gick bra för mig!

Jag vet inte hur det är överallt, men jag har aldrig varit med om detta typ av prov, de få gånger man någonsin haft muntliga prov har läraren kallat in eleverna en och en alternativt två och två och aldrig sagt framför andra elever vad som var bra och vad som kan förbättras. Det som var nästan värst var när vissa i min klass läst sin dikt och läraren endast sa saker som eleven gjort fel. Hu!

Efter provet var jag klar för dagen och mötte Susannah i kafeterian för att äta lunch. Tillsammans gick vi sedan hem till mig för att göra lite research inför vår resa till södra Frankrike som vi ska göra under påskolvet. I mitt postfack låg en överraskning och väntade på mig: ett paket från Sverige! Jag blev så himla glad!

Tack, tack, tack!!

 

Efter lite research kom vi fram till att det kanske var bättre att gå och prata med personerna som säljer tågbiljetter på SNCF personligen i stället, så det gjorde vi. Vi hamnade slutligen på Perraches tågstation där vi lärde oss att det inte finns några bussar i Frankrike som inte är reginala, i Frankrike råder tågmonopol.

 

Nu sitter jag och plitar på min biografi som jag ska presentera i morgon. Jag valde slutligen Astrid Lindgren, förhoppningsvis går det bra i morgon!

 

Tillbaka till plugget!

 

//Amanda

Igår var det St Patricks day. Igår lärde jag mig att St Patrick är ett irländskt helgon och att på Irland är det folkfest den 17 februari, vilket fransmännen anammat. Jag ska berätta om detta strax men först:

I måndags frågade vår lärare i kommunikation om vi var intresserade av att delta i någon slags språkfestival som äger rum nästa helg. Det tyckte jag lät intressant, och likaså gjorde 4 andra i min klass. I går hade vi ett möte med organisatörerna av festivalen för att få information om vad det är som förväntas av oss. Vi ska alla tillsammans hålla en halvtimmes lektion i våra respektive modersmål framför entusiastiska fransmän som kommer ställa frågor till oss. Vi kommer inte hinna lära dem så mycket, men några fraser på varje språk blir det nog! Det kommer bli kul!

Efter informationen var det mingel mellan alla oss "språklärare" och det bjöds på lite mat, vin och tilltugg. Vid 10-tiden bestämde jag, Cai, Santi och Lukas att vi minglat tillräckligt och vi gick iväg mot "Vieux Lyon" (typ gamla stan) där Cai hade bestämt möte med några fransmän för att fira detta irländska helgon. I Veux Lyon var det helt galet. Det var människor överallt, pubarna var överbefolkade, på gatorna vimmlade av människor som hade gröna hattar, tröjor och andra accessoarer på sig.

 

Jag är tveksam till om jag någonsin varit med om något liknande. Folkfest var det i alla fall! Cai hittade sina vänner, men jag hade tidigare under dagen pratat om att möta Janelle, så jag lämnade dem och efter att ha bufflat mig igenom fler folkmassor än jag har fingrar så hittade jag henne, Rachel, Braydon och ett gäng andra glada människor. Det var en lyckad kväll, det var varmt utomhus så vi frös inte!

 

//Amanda

På fredag ska jag ha en muntlig redovisning (igen). Denna gång ska det handla om en känd persons liv, alltså denna någons biografi. Jag har dock lite problem att komma på vem jag ska prata om. Någon som har ett bra förslag på en känd person som levt ett spännande liv?

//Amanda

En ny vecka har börjat och den började starkt med uppsatsskrivning. Jag var inte alls nervös innan, men en bit in i min uppsats började jag oroa mig. Vi skulle bara skriva 180 ord vilket är väldigt lite när ämnet var kulturella skillnader. Dock skulle vi bara välja en skillnad och utveckla våra tankar kring den, men det var ändå lite lite enligt min mening. Förhopningsvis gick det bra ändå, vi får se på måndag.

Annars har dagen flytit på bra. Värmen har återvänt, idag var det kring 10 grader och strålande sol. Jag hoppas det fortsätter! Jag har äntligen skrivit klart tre brev som jag ska posta i morgon, så ni som väntar brev från mig behöver inte vänta länge till. Efter skolan var det fotboll som vanligt. Det gick bra, jag är fortfarande dålig men de andra tjejerna är snälla och varken de eller tränaren blir arga när man gör dumma saker. Jag lyckades göra mål idag under matchen vilket kändes kul. Dessutom gjorde jag några fina passningar. Så det går framåt, sakta men säkert.

En annan kul sak som hänt är att Camilla har bokat en biljett hit! 15 april kommer hon! Det kommer bli naaajs!

Nu ska jag titta på mina läxor till i morgon.

Later!
//Amanda

Salem al Fakir var ju bäst! Men men, vad ska man göra? Sverige skulle lyssnat på Europa och jurygrupperna, då hade han vunnit. Well, vi får helt enkelt hoppas att Europa tycker om blonda, svenska flickor med vackra röster och fina ballader. Låten är ju fin, men jag har svårt att tro att den kommer göra något störra intryck i Eurovision, men det återstår att se. Hoppas kan man ju alltid!
//A

Skidor! Efter en alldeles för kort natt och min första dröm på franska (!!!) så ringde min klocka klockan 6. 6.30 skulle jag möta Sultan vid spårvagnsstationen och tillsammans skulle vi ta oss till mötesplatsen för bussen som skulle ta oss till La Clusaz. Allt gick bra och bussresan var kort tack vare att jag sov som en klubbad säl nästan hela vägen. Väl framme möttes vi av strålande sol, en klarblå himmel och backar som bara väntade på att vi skulle ta oss ut i dem!

 

Jättetaggade på att åka gick vi och hyrde vår utrustning och begav oss upp i bergen!

 

 

Det var jättevackert, backarna var härliga och långa och vädret helt perfekt. Det kunde fått vara lite kallare eftersom det var lite sorbésnö längst nere i systemet, men det gjorde ingenting.

 

 

Vi hade picknick med oss och åt i backen. Jag tror att liftsystemet där kan ha varit bland de största jag någonsin varit i. Det var backar överallt och liftarna verkade aldrig ta slut. Vi lyckades inte åka i alla backar, men trötta och nöjda hittade vi tillbaka till bussen och påbörjade bussresan hem.

 

Väl tillbaka i Lyon åt jag middag, dushade och sedan bar det av hem till Santi igen. Tanken var att vi skulle gå ut, men vi spelade wii och sedan gick vi till en bar. Jag stannade dock inte speciellt länge eftersom jag var mer än trött. Nu är det söndag, jag sov jättelänge i morse och dagen har inte ägnats åt någonting vettigt. När jag skrivit klart detta ska jag titta på melodifestivalen och sedan ska jag gå igeom lite grammatik. I morgon har jag uppsatsskrivning!

 

À bientôt!

//Amanda

Jag har ett minne av att jag berättade för er om när jag var hemma hos Sultan på Saudiarabisk middag. I fredags var det Santiagos (aka Santi) tur att bjuda oss på Colombians middag. Kring sju var vi bjudna till honom, jag, Cai, Taé, Shizuka, Hee-Jay och Alfredo. Santi hade gjort jättegod paella och till förrätt hade Cai, Hee-Jay och Shizuka gjort en väldigt god sallad!

 

Senare kom två av Santis andra vänner, Lukas och Martin. Lukas är också colombian och en hejjare på att dansa salsa och merrengue, så efter maten blev det salsa och merrenguelektioner. Lite halvknepigt men väldigt kul!

 

Vi pratade, skrattade, dansade, lyssnade på colombiansk/spansk musik och hade väldigt, välidgt kul! Eftersom jag skulle upp 6 morgonen därpå för att åka skidor så tänkte jag att jag skulle gå hem i tid. Så blev det inte riktigt... kort sagt en riktigt lyckad kväll!

 

//Amanda

Idag har det hänt grejer vill jag lova! Dagen började med en rivstart: prov i läsförståelse. Jag förstod vad texten handlade om, och förhoppningsvis misstolkade jag inte frågorna, så det kan ha gått bra, vi får se om en vecka! Lektionen därpå hade vi haft i läxa att förbereda ett tal som redovisades. Det gick halvbra, av någon andedning blev jag jättenervös och började darra på rösten. Men, det gick okej trots det. Sedan var det lunch och därefter hade jag fått i uppgift att presentera luciatraditionen i Sverige under 15-20 minuter med efterföljande diskussion. Den presentationen gick däremot mycket bättre och alla verkade förstå vad traditionen handlade om och vad vi gör.

Efter skolan träffade jag Susannah och Sophie för att försöka planera vad vi ska hitta på under vårt två veckor långa lov. Vi bestämde ingenting, men tankeprocessen är igång, så snart ska vi komma fram till något. Jag låter er veta när jag vet mer!

Därefter lagade jag mat och sedan bar det av till hiphopen. Nu har jag nästan precis kommit hem. Jag borde egentligen tvätta, diska och påbörja mina läxor till fredag, men jag har ingen lust så därför sitter jag här. Jag gör det i morgon i stället.

Ni har ni fått ett utomordentligt tråkigt inlägg att läsa, nästa inlägg blir roligare!

À bientôt!
//Amanda

Jag är hemst ledsen över den usla uppdateringen, men tro det eller ej, jag har haft ett par köriga dagar och mer ska det bli. Vi har kommit in i en examensperiod. I morgon har jag mitt första prov i läsförståelse, dessutom har jag två muntliga presentationer och en annan (något diffus) läxa. Summan av kardemumman: jag borde göra annat än att blogga men eftersom ett inlägg faktiskt inte tar så lång tid att författa så tänkte jag att jag kan spendera lite tid på er därhemma.

I morgon ska jag, som sagt, hålla två presentationer. Den ena av dem ska handla om någonting som har med den svenska kulturen att göra, som till exempel en högtid, en maträtt osv. Jag har valt att presentera Lucia, så just nu håller jag på och försöka göra en fantastisk powerpoint-presentation. Det går framåt.

Här kommer några bilder från min superhelg!

På lördagen träffade jag först Sultan, hans svenska kompis Sigrid och hans flickvän Fatimah-Azzarah. På kvällen firade vi Sigrid som fyllde 20. Vi åt kinesisk mat, umgicks och hade trevligt!

 

På söndagen gick jag, Rachel, Braydon och Janelle på söndagsmarknad nere vid la Saone (en av floderna). Det var jättekallt så efter att gått genom marknaden gick vi in på ett café och värmde oss!

 

 

Rachel och Braydon

Jag och Janelle.

På kvällen ringde Sultan och tyckte att jag skulle komma med honom, Sigrid, Fatimah-Azzarah och några av hennes kompisar på middag. Eftersom det var Sigrids sista dag i Lyon innan hon åkte tillbaka till familjen som hon är au pair hos så tackade jag ja. Det var vädligt god mat och sällskapet var trevligt, vilket man inte riktigt kunde säga om vädret...

 

 

Våren tog en liten paus, och temperaturerna har legat kring -1 de senaste dagarna, men snön är borta och solen skiner så förhoppningsvis kommer de varma temperaturerna tillbaka snart!

 

Nu ska jag återgå till mina läxor, men innan jag avslutar måste jag bara berätta att jag ska åka till Alperna på lördag! Skolan organiserar en bussresa dit över dagen, på 2,5 timmar är vi i alperna. Skidorten vi ska till heter La Clusaz. Det kommer bli naaajs!

 

À bientôt!
//Amanda

 

 

 

Jag är säker på att ni, kära läsare, har undrat över varför jag inte skrivit en rad om melodifestivalen i denna blogg, jag som är en sådan nörd. Här kommer förklaringen: svtplay började inte sända programmen förrän alla bidrag tävlat och i avsaknad av tv så har jag inte kunnat följa detta underbara program på Svt Europa heller. Men nu har ju alla bidrag tävlat och jag är lycklig! Igår såg jag deltävling ett, och det var ju verkligen helt rätt bidrag som gick vidare! Däremot håller jag inte med alla som säger att det är så pinsamt dåligt. Jag tycker att det har varit ungefär lika blandad kvalité på låtarna som vanligt. Gällande programledarna tycker jag att Måns och Dolph är bra, men Kristin tycker jag är lite för hispig. Nu håller jag på och tittar på deltävling 2, äter svenskt plockgodis samtidigt som det snöar (?) utomhus.

À bientôt!
//Amanda

Nu är jag tillbaka igen från minisemester, det var en toppenvecka som gick alldeles för fort! Vi hade ganska tur med vädret, av 5 dagar (för min del) så var bara 2 dagar dåliga och av dessa så var det bara en dag som var så bedrövlig att man inte kunde åka, övriga dagar var det fint antingen på förmiddagen, eftermiddagen eller båda. Sammanfattning: en mycket bra skidresa!

Här kommer lite bilder

 

 

 

 

 

Godaste pizzan någonsin!

 

Det var verkligen jättefint och skidåkningen var riktigt bra! Jag blev lite sur på fransmännen när de svarade på engelska trots att jag börjat prata med dem på franska och någon hade antagligen tänkt lite konstigt när de gjorde planlösningen på hotellrummen, men annars var det superbra! Det var jätteskönt att slippa laga mat, ännu skönare att slippa diska efter maten och det bästa av allt var att hänga med familjen igen! De hade med sig godis, böcker och kläder till mig, så nu kommer jag överleva våren! Nackdelen med att de kom var att jag märker att jag är ensam mer nu än vad jag gjorde innan. Efter att ha bott 5 dagar tillsammans med Camilla och Astrid och endast varit ensam på toa och i duschen så märker jag ensamheten mer här hemma. Men det var värre igår kväll, nu känns det bättre och jag tror att om några dagar kommer det att vara som vanligt igen.

 

 

Ordet vit har fått en ny innebörd för mig efter detta...

 

À bientôt!

//Amanda